Nu så här i början på det nya året vill vi minnas året som gått. Och på vintern längtar vi dessutom till sommaren. Så då kan det väl passa sig att skriva om replikan av Ostindiefararen Götheborg, som tog sig upp respektive ner genom våra slussar i somras.
Första gången Ostindiefararen nämndes i Tidningen Trollhättan var tidningens startår, 1906. Då talade man förstås inte om replikan som skulle komma att byggas nära hundra år senare utan om det ursprungliga fartyget som ju låg på djupet strax utanför Göteborg, och där det varit sedan 1745, då skeppet sjönk. Det var inget nytt med det, men vad som var nytt var att man nu på allvar skulle göra det första, kanske mer seriösa bärgningsförsöken av det sjunkna skeppet. Ett par försök hade gjorts på 1800-talet, då man fått upp en del porslin och vrakdelar, men nu var det mer på allvar.
Tidningen Trollhättan rapporterar att man från djupet fått med sig inte mindre än 2 881 porslinsprodukter (tallrikar, koppar, assietter, spillkummin med mera). Därtill 22 korgar med söndrigt porslin, 72 zinktackor (tutanego, sådana lades på botten av fartyget för att stabilisera och totalt fanns 133 ton tutanego vid tidpunkten för skeppets sjunkning, samt ett stycke siden.
Utöver zinktackor innehöll Götheborg 100 ton porslin (kinesiskt porslin var mycket populärt hos överklassen på 1700-talet; tänk på att i engelskan benämns porslin bland annat som china), 366 ton te (som var en populär sällskapsdryck bland välbärgat folk på den här tiden), 19 kistor siden, 11 ,4 ton gallingal (en krydda som användes som förpackningsmaterial och vid brännvinsdestillering), 3,4 ton pärlemor (1700-talsmänniskan använde pärlemor som knappar och spelmarker liksom till att göra askar och solfjädrar), 2,3 ton rotting och 1,8 ton peppar.
Om vi nu tar oss framåt i tiden, nästan ända fram till nutid, eller för att vara mer specifik, den 30 juni 2015, inleder Ttela sin bevakning av Ostindiefararen Götheborg. Det var denna dag som fartyget kastade loss från Frihamnen i Göteborg och sparkade därmed igång Vänern Tour. Fem städer skulle besökas, varav Vänersborg var den första på agendan. Trollhättan var i sammanhanget en passage.
Götheborg skulle också slå rekord – det största segelfartyg som någonsin seglat på Vänern.
Först passerade skeppet Lilla Edets sluss och några timmar senare var det dags att ge sig i kast med Trollhättans slussar.
Efter övernattningen här i Trollhättan var det dags för avfärd mot Vassbotten och Vänersborg. Vid tiotiden den 1 juli 2015 befann sig skeppet vid Klaffbron och nyfikna människor hade placerat sig längs hela kajkanten och längs vattnet på Spikön för att beskåda denna händelses dag i Trollhättan.
Själv höll jag mig hemma och tittade på alla hundratals bilder som vänner och bekanta samt media postade ut på nätet. Jag hade nämligen sett Götheborg ett par veckor tidigare i Grebbestad.
Utöver Vänersborg, besöktes Kristinehamn, Lidköping, Karlstad och Åmål. 46 000 besökare valde att gå ombord under Vänern Tour:
– Det är en väldigt bra siffra som vi är mycket nöjda med. Det är väldigt roligt att Götheborg väckt ett så stort intresse i alla hamnar, berättade Maja Rönnbäck, kommunikationsansvarig för Götheborg, till Ttela när turnén led mot sitt slut.
Och för er som inte gick ombord, här kommer några ineriörbilder:
