Under våren 1988 debatterades den kommande byggnationen av Pingstkyrkan på Strandgatan högljutt, bland annat i Trollhättans Tidning. Det var inte fråga om finansiering, församlingsmedlemmarna skulle själva stå för de 20 miljoner kyrkan beräknades kosta, men bygglovet ville kommunen inte ge.
Frisk fläkt för Trollhättan
Den 8 januari publicerar tidningen en bild på hur den kommande kyrkan ska se ut där den planeras vid vattnet. En stor trevåningsbyggnad. Den till bilden hörande artikeln är skriven av Fredrik Fryklund.
– En frisk fläkt för Trollhättan, menar pingstpastor Bo-Anders Stenstrand.
Pengarna ska församlingen få ihop genom bidrag från sina 700 medlemmar, som bland annat erbjuds särskilda lån för att klara sitt offer till kyrkan.
Tomten Sjöfrun 8 har man redan köpt för 900 000. Församlingen köpte dessutom nyligen in fastigheten ovanför, Televerkshuset, av Stockholms Badhus för 9 miljoner.
– Därmed ska vi slippa problem med servitut och besvär från närmaste granne, förklarade Bo-Anders Stenstrand.
Hela projektet bygger på att församlingen ställer upp och betalar allt ur egen ficka. Offervilligheten är stor – att samla in 900 000 kronor för att köpa tomten på Strandgatan gick mycket enkelt. Vid ett enda tillfälle fick man in en halv miljon kronor.
Gott exempel
Men nu är det drygt 20 miljoner som ska samlas in. Redan till nästa sommar Bo-Anders Stenstrand att man ska fått in tolv av dessa miljoner.
– 24 familjer, församlingens styrelse och byggnadskommitté har föregått med gott exempel och satsat 1,4 miljoner, berättar han.
Banklån
I ochmed att principbeslutet om bygget är taget börjar också insamlingsarbetet på allvar. Stenstrand hoppas att gifta par ska satsa 40 000 kronor och enskilda församlingsmedlemmar 25 000 vardera. Handelsbanken erjuder var och en att ta medlemslån för att klara denna stora utgift.
Utmaning
Det här är församlingens största utmaning sedan den bildades för 70 år sedan, men vi kommer att klara det, säger Bo-Anders Stenstrand, som varit med om liknande projekt på andra håll och även där har man lyckats med det till synes omöjliga.
Konsertlokal
För dessa pengar får församlingen en ny kyrka i tre våningar, med bland annat en kyrksal som ska kunna rymma totalt 900 besökare.
-Den ska inte bara användas för Pingstkyrkans räkning. Vi är beredda att upplåta den, till exempel till kommunen, som konsertlokal. Därför arbetar vi för att lokalen ska få bra akustik, berättar Bo-Anders Stenstrand vidare.
Café
På första planet tänker man sig också ett café med plats för 240 personer.
– Vi är också beredda att sommartid ha café med uteservering på Strandgatan, säger Bo-Anders Stenstrand.
Motion
Utöver redan nämnda skissar man på studior för både närradio och när-tv. Man skissar också på motionslokaler med bordtennis och squash. I den övre våningen blir det expeditionslokaler och församlingsrum för olika församlingsändamål.
– Vi tänker ha verksamheter för både barn, ungdomar, pensionärer och invandrare. Bland annat ska det bli en särskild kyrksal med 200 platser för den finska församlingen.
Kritik
Pingstkyrkan är beredda att dra igång bygget så snart bygglovet är klart, det trots att insamlingsarbetet inte hunnit så långt.
– Vi har sådana bankkontakter att det ordnar sig.
Han är väl medveten om att alla politiker inte är helt förtjusta över att det byggs en stor pingstkyrka vid Strandgatan.
– Kritikerna vet inte vad vi tänker göra här. Vill man ha verksamheter med liv på Strandgatan bör man satsa på Pingstkyrkan.
Klartecken
Dagen innan, den 7 januari, skulle kommunstyrelsen ha gett klartecken till den nya Pingstkyrkan, men efter en lång diskussion enades politikerna om att avvakta med beslutet.
Många politiker ställer sig kritiska, så väl som vänsterpartiet kommunisterna som centern och moderaterna uttalar sig mycket kritiskt till att låta den nya Pingstkyrkan dominera strandlinjen. Inte heller bland socialdemokraterna är man helt överens.
Tvivel
Kommunalrådet och socialdemokraten Lars Jonsson var från början inne på linjen att Pingstkyrkan skulle få klartecken, men när han märkte den stora tveksamheten föreslog han i stället att idéskissen om Strandgatans framtida utformning skulle gå ut på remiss till alla nämnder och politiska partier, ett förslag som alla ställde sig bakom.
Insändare
Också insändarsidorna går varma kring Pingstkyrkans byggande. Den 9 januari frågar sig Kristen moderat i Trollhättan vad moderaderna har emot Pingstkyrkan. Person i fråga menar att dennes besvikelse är stor över politikernas envishet att inte låta pingstförsamlingen bygga sin kyrka. De äger ju ändå tomterna. Vidare menar skribenten att politikerna hindrar den företagsamhet som pingstförsamlingen står, vilket innebär ett slag i ansiktet mot fri företagsamhet.
Fortsatta turer
Den 15 januari är politikerna inte bara oeniga om Pingstkyrkan utan också om vilket beslut som egentligen fattades vid det senaste sammanträdet.
– Beslutet om Pingstkyrkan sköts upp till den 11 februari. Då kommer det att tas i kommunstyrelsen, säger kommunalrådet Lars Jonsson.
– Nej, innan beslutet tas måste hela planen för Strandagatan godkännas av fullmäktige. Det lovade Lars Jonsson, säger Per Gunnar Modigh (vpk).
Redan i november
Men samtidigt ställer man sig frågan: fattades beslutet om pingstförsamlingens nya kyrka redan i november 1987 när kommunalrådet Lars Jonsson meddelade att kommunen inte hade några invändningar mot att Pingstkyrkan köpte fastigheten.
Det menar nämligen flera politiker, som anser att det inte finns mycket att diskutera.
Men beslutet fattades av kommunalrådet Lars Jonsson ensam: kommunstyrelsens ordförande fattar inte sådana beslut på delegation.
Känsligt
– Men det finns inget som hindrar att han vänder sig till kommunstyrelsens arbetsutskott för att rådgöra om det gäller ett känsligt ärende, påpekar kommunalrådet Gösta Davidsson (m).
Pingstkyrkans bygge är ett mycket känsligt ärende, menar Gösta Davidsson vidare. För det första krävs det en stadsplaneändring för att man ska få bygga en kyrka vid Strandgatan.
Det tycker dock inte Lars Jonsson. Samtidigt som Lars Jonsson godkände köpet pågick också planarbetet angående Strandgatans senare utformning.
Inte ensam
– Därför borde ärendet varit uppe i arbetsutskottet för länge sedan, menar Gösta Davidsson.
– Jag har fått pådelgation att fatta sådana beslut. Dessutom hade ärendet beretts av planeringskontoret så jag var inte ensam om beslutet, säger Lars Jonsson.
Köpet i sig ger bara Pingstkyrkan rätt att bygga bostäder på den aktuella tomten. Men Lars Jonsson sticker inte under stol med att pingstförsamlingen fått muntliga löften om att en ny kyrka ska få byggas på Strandgatan.
– Förutsättningen är att det blir en kyrka som passar bra in i miljön, inte en stor fyrkant bara.
Nytt liv
Lars Jonsson tycker att den planerade Pingstkyrkan med alla dess aktiviteter är precis vad som behövs för att ge Strandgatan nytt liv.
Hans partikamrat Åke Strandlind håller med.
– Pingstkyrkan kommer att skapa liv och rörelse på Strandgatan. Jag tror att det kommer bli en bra verksamhet.
– Jag förstår över huvud taget inte den inflammerade debatten. Pingstkyrkan har ju redan köpt marken, då är det väl inte mycket att diskutera. Det blir byggnadsnämndens sak att se till att det blir en byggnad som passar in i strandlinjen.
Miljövän
Signaturen Miljövän frågar sig på insändarsidan dagen efter (16 januari): Vi vill väl bevara och inte förändra Strandgatan? Bygg inga stora byggnader, utan små och låga. Och bygg i samma stil som de gamla hus som nu finns där.
Signaturen En 20-årings reflexioner försvarar kyrkans finansieringsplan. Det handlar inte om att kyrkans medlemmar skulle vara rädda för att bli av med sina tillgångar och ofrivilligt tvingas ge en större summa pengar än vad deras ekonomi tillåter. Församlingen har enhälligt röstat ja till kyrkbygget efter att haft ett helt år på att tänka över ekonomiska och andra konsekvenser.
På Strandgatan 1921
In en debattartikel den 22 januari skriver Oskar Hörmander att det inte är första gången som Pingstkyrkan befinner sig på Strandgatan, att den tidigt fick sin placering just där. Pingstförsamlingen kom till Trollhättan 1915. Länge hade den ingen egen lokal. Den sökte på olika håll och kom från pingsthelgen 1921 att ha sina möten i Arbetarföreningens hus. Hörmanders förhoppning är att församlingen åter igen ska få verka på denna gata, men denna gång i mer ändamålsenliga lokaler.
Samma dag publiceras en ny insändare, av signaturen Nyfiken. Skribenten tycker det är intressant att så många intresseriktningar är engagerade: politiska, religiösa, samhällsbyggare och så vanligt folk. Själv tycker person i fråga att Strandgatemixen med Swania, Pingstkyrkan, Älvhögsborg plus lite nostalgiska äldre byggnader är en perfekt och spännande blandning.
Stadens viktigaste finrum
Moderatpolitikern Sten Axelsson skriver i en debattartikel den 27 januari att miljön i området har ett stort historiskt, skönhetsmässigt och socialt värde för de som vistas där och för de som kortvarigt besöker.
Men en stad är inte statisk. Det är en levande organism som ändras med tiden och förändras efter tidens behov, och skulle inget göras alls, skulle den ändå förändras.
Sten Axelsson tycker inte att det är konstigt att denna stadsplanefråga starkt engagerar en hel mängd människor, inte minst de politiska partierna och kulturella föreningarna. De politiska partierna har här ett stort ansvar när det gäller att lyssna på opinionen bland människorna och själva ta ställning. Det är stadsplaneringen som, i förevarande fall, är de politiska partiernas ansvar, inte främjandet av en viss folkrörelses eller förenings utveckling.
Museal karaktär
I en rapport framgår att trollhätteborna och besökande turister i alltför ringa utsträckning rör sig i området. Det påståendet har fog för sig. Risken är att denna miljö kan få en alltför museal karaktär. Det innebär inte, menar Sten Axelsson, att man ska gå till den motsatta ytterligheten genom att förvandla finrummet till ett marknadstorg eller hålligångplats.
Ännu en tomt
Den 29 januari meddelar Trollhättans Tidning att pingstförsamlingen är på gång med ett tredje tomtköp, Sjöfunt 7.
– Vi behöver tomten för att få plats med kyrkan. Det skulle ge oss en mycket mer ändamålsenlig tomt att jobba med. Husen ska inte rivas, säger Kurt Birgersson, ordförande inte Pingstkyrkans byggnadskommitté.
Dominerande
Per Gunnar Modigh har inte ändrat inställning till Pingstkyrkans bygge vid Strandgatan.
– De köper ju fastighet efter fastighet för att få plats med sin kyrka. Det visar att kyrkan blir så dominerande att den borde läggas på en annan plats.
Omritad
Kurt Birgersson håller inte med.
– Bilden av kyrkan som gått ut i Trollhättans Tidning är missvisande. Sedan dess har kyrkan också blivit omritad. Kyrkotaket har sänkts en meter och huskroppen har dragits in fem meter från gatan.
Vi återkommer till Pingstkyrkebygget vid ett senare tillfälle.
