Okej, för all del inte i Trollhättan, men väl av en utflyttad Trollhättebo i alla fall. Här har vi förflyttat oss till Oslo, eller Kristiania som staden hette i det läget.
Strax före 14, onsdag eftermiddag, den 10 mars 1908, hörs ett antal gevärsskott i närheten av slottet i Kristiania (det dåvarande namnet på Norges huvudstad Oslo). Folk strömmande förstås till från alla håll och kanter för att ta reda på vad som stod på. Bakom en snövall uppmärksammade de en man, som låg och sköt mot slottet. Då människor försökte närma sig honom, hörde man honom säga: ”Hvad f-n ska vi med den där kung Haakon här i landet?”
Folk vågade emellertid inte övermanna honom direkt då han hotade människor med geväret. Men man lyckades till slut ta vapnet ifrån honom, ett Remington-gevär, och kunde sedan hålla fast honom tills polisen kom till platsen. På sig hade han också två askar med patroner.
Mannen ska också ha försökt skjuta Karl Johans staty – för att skjuta huvudet av Karl Johan. Allt som allt sköt mannen 12 skott . Ingen skadades, men flera människor på gatan höll på att träffas.
Största delen av de avlossade kulorna studsade mot slottsmuren, men en kula hade gått in genom ett fönster i stora vestibulen, farit över audienssalen, genom en spegeldörr till det rum där de kungliga ofta höll till på dagarna. En annan kula hade blivit hängande i en gardin och en tredje hade tagit sig in genom ett fönster i ett väntrum. Avståndet mellan mannen och slottet var i skottögonblicket runt 300 meter. Kungaparet befann sig inte i Kristiania för vid tiden för attentatet, utan i Voksenkollen, strax norr om nuvarande Oslo.
När polisen kom till platsen för att gripa mannen var han lugn och bad att man inte skulle ta så hårt i honom; det gjorde ju ont. I övrigt var han en välklädd medelålders man.
Mannen gick under namnet Johannes Gren. Han var svensk mekaniker som beskrivits som sinnessjuk eller som lider av delirium. Han hade tidigare varit intagen på asyl (det vill säga på sinnessjukhus) i Danmark, men hade under ett halvår nu bott i Kristiania. Gren var 38 år vid denna händelse, född i Erikstads socken på Dal, men har tillbringat sin ungdom i Trollhättan.
Efter ett tags bortavaro från stan återkom han till Trollhättan omkring 1900 och öppnade en cykelbutik reparationsverkstad på Storgatan.
Fyra år senare anhölls han i Göteborg och dömdes där till fängelse, men han frigavs samma år. Ytterligare ett par år senare vårdades han en tid på Gibraltar, där man också konstaterade att han var besynnerlig och inte vid sina sinnens fulla bruk.
Då Gren greps av Kristianiapolisen var han fullt nykter. Han sa sig vara från Trollhättan och son i en arbetarfamilj. Han hade flera utmärkta betyg från flera arbetsgivare i Sverige. Till Kristiania hade han kommit 1907 och har där fått lovord från sin arbetsgivare för att vara rask och pålitlig.
Men på kaféer runtom Kristiania hade han tiden innan dådet dragit uppmärksamheten till sig genom att visa på ett egendomligt beteende. Han hade också skickat ett brev till en bank i Norge där han krävt att de skulle utbetala 50 000 kronor. Om de inte gjorde det skulle han skjuta bankdirektören.
Ett par veckor efter dådet, höll Gren fortfarande fast vid att det var hans avsikt att skjuta den norska kungen. Han menar att ”det skulle vara till stort gagn för landet att ta honom bort”.
I juni, ungefär tre månader efter slottsskjutningen rapporterar Tidningen Trollhättan att Gren nu av sakkunniga förklarats sinnessjuk, och har därför förts till kriminalasylen.