H.S.V.F.M. – det är initialerna till den nya filmen från Galenskaparna och After Shave, berättar man i en artikel den 15 juni 1988. Men vad det står för vill man inte redogöra från filmteamets sida ännu, men Trollhättans Tidning är på spekulationshumör. ”Han som ville få mera” kanske… för det ska ju bli en film om pengar och snabba klipp… väl?
– Det handlar i alla fall om pengar, om finansvalpar, om det nya sättet att bli rik snabbt och vad pengar gör med oss människor, berättar Claes Eriksson, som i övrigt är förtegen om filmens innehåll.
Det ska absolut inte bli någon djup film, garanterar han, men den har utan tvekan en allvarlig botten.
– Det är intressant att se hur pengar påverkar människor. Många blir helt utflippade, de glömmer de viktiga värdena i livet i jakten på ännu mer pengar. Det är kring det temat vi försöker göra filmen, förklarar Claes Eriksson.
För ovanlighetens skull ska medlemmar i Galenskaparna och After Shave bara ha en roll vardera. Tidigare har de haft minst tre-fyra roller per film eller revy.
Den 15 augusti börjar inspelningsarbetet i Stockholm med omgivningar. Efter sex veckor blir det filminspelningar i studio i Göteborg under ytterligare sex veckor i oktober-november. Samtidigt ska de på kvällstid klara föreställningarna av ”Stinsen brinner”, som har nypremiär den 1 oktober.
– Det blir en grymt hård tid, men vi är överens om att göra så här, säger Claes Eriksson.
Kikade
Att Stinsen brinner ”Stinsen brinner” skulle bli en sådan succé att det skulle bli ännu en säsong på Lorensbergsteatern hade de aldrig kunnat drömma om.
– Även om vi ett tag var ganska trötta på Stinsen får man aldrig nonchalera en succé. Det var inte länge sedan vi stod och kikade bakom ridån för att räkna hur många som satt i publiken, säger Claes Eriksson vidare.
Stockholm
Därför fortsätter de spela ”Stinsen brinner” hela hösten, gör ett avbrott för den nya tv-serien 1989 och sätter därefter upp Stinsen igen på en revyscen i Stockholm 1990. Sedan kanske Stinsen ska sättas upp ytterligare en säsong i Göteborg.
Måste kvotera
Cirka 40 000 kommer att se föreställningen i höst, men redan innan bokningen kommit igång har man fått preliminärbeställningar på över 50 000 biljetter. Och det gäller bara bussbolag utanför Göteborgsregionen.
– Nu måste vi kvotera biljetterna så att även göteborgarna får se föreställningen, menar Clae Eriksson kring den enorma publiksuccén.
Bäras ut på bår
Den 26 september 1988 berättar Trollhättans Tidning att H.S.V.F.M. håller på att ta form. Nu har initialerna fått en betydelse: Hajen som visste för mycket. Filmen beskrivs som en bullrig fars om finanshajar, klipp och pengar.
Vad är det roligaste man kan göra med en massa pengar, frågar sig tidningen, och svarar i nästa andemening att det roligaste som galenskaparen Claes Eriksson kan hitta på i alla fall, med 14 miljoner, är att spela in en film för att glädja sina medmänniskor. Och sedan – en ny film.
– Utmaningen, själva målet är att folk skrattar i en och en halv timme oavbrutet. Så de måste bäras ut på bår, säger Claes Eriksson.
Med på tåget är inte bara Galenskaparna och After Shave, utan också Svenska stuntgruppen.
Trollhättans Tidning är i Stockholm och pratar med Claes mellan tuggor av oxjärpar med gräddsås – eller var det kalvjärpar – på Solvalla-matstället Travernan på stallområdet. För att prata riktigt ostört borde vi suttit i varsin sulky på själva travbanan. Stämt träff på samma sätt som finanshajarna Joakim Plottner, 26 (Anders Erikssons gestalt) och Lennart Cumberland-Brons (Peter Rangmar).
-Det blir dyrare att filma än om herrarna suttit och pratat vid ett köksbord, säger Claes Eriksson. Artikelförfattaren Hans Brattberg menar att okej då, det blir väl mer riktigt att intervjua vid ett enkelt stallområdes-matbord då.
Men hur förhåller sig Claes Eriksson till pengar själv då?
– Om man använder pengar för att göra film så gör man något vettigt av dem. Men om man använder dem till att tjäna mera pengar så att all tid går åt till att skaffa ännu mera pengar så har man fastnat.
– Själv bor jag i en liten tvåa i Göteborg på 46 kvadratmeter. Med fyra köksstolar, ett bord, en stor säng, en telefon och en tv. Och en gitarr. Och en cykel utanför. Och ibland har jag en tjänstebil som jag lånar.
Kassasuccé
Det låter spartanskt för en regissör, som gjorde 1987 års näst James Bond största kassasuccén i vårt land, kanonfilmen ”Leif”. Fick han månne alla leksaker han önskade sig redan i barnaåren?
– Som barn fick jag lära mig att längta efter saker och spara till det jag ville ha. Och jag fick uppleva glädjen av att kunna köpa det.
– Jag var modelljärnvägsfantast och höll också på med film, foto och fotboll. Fick inte ens en boll, men järnvägen har jag kvar.
– Men det är nu man lever och vi är ett härligt gäng som jobbar. Vi tycker det är skoj och att det blir bra. Om det sedan blir en klassiker eller en film som ingen minns om 5-10 år, det skiter väl jag i. Att man har roligt under tiden är lika viktigt som resultatet.
-Därför vill jag inte fastna i publikens förväntningar att den här filmen måste bli minst lika rolig som ”Leif”.
– I ”Leif” jobbade jag mycket med ord, med roliga repliker. Den här gången ska jag använda bildspråket mera. Det blir många klipp i filmen – och inte bara av finanshajarna.
Chaplin favorit
Claes Erikssons egna filmfavoriter? Chaplin, bröderna Marx, Jacques Tati – men även Bergman, Fellini och franska vågens regissörer.
– Jag säger som Spielberg och Woody Allen. Jag vill göra film som inte finns. Den film som jag själv vill se. När vi kom i tv fick vi till en början urusel kritik. När man kommer med något nytt i ett medium, så behöver folk en invänjningsperiod.
– Likadant när vi gjorde får första film. Kritikerna var inte så entusiastiska. De hade kanske inte sett oss i tv, men nästan 1 miljon kom och såg filmen ändå.
Claes sväljer sista tuggan och hoppar på kamerabilens flak, där han bredvid filmfotografen Dan Myhrberg följer lillbrorsan Anders Eriksson och Peter Rangmar, som åker efter varsin häst, varv efter varv. Tills Anders ska ramla av sulkyn… då förvandlas han till Kimmo Rajala.
Dagen därpå är filmteamet i inrikeshallen på Arlanda. Där filmar man ett helt stim av finanshajar, som förefaller vara ett resultat av ny genteknik, men i själva verket är det ett verk av maskören Kjell Gustafsson.
Kjell har åstadkommit två dussin kopior av Helge Lock, en lite korttänk, medelålders affärsman. Originalet Jan Rippe.
Lika korkade
Premiären för ”Hajen som visste för mycket” dröjer till den 30 juni 1989, avslutar man artikeln.
Den 8 oktober 1988 presenterar man dock lite mer om den nya filmen i artikeln ”Nya filmen: Korkade figurer i storstadsmiljö”. Här skriver ??? ??? att Galenskaparna och After Shave, de har roat miljoner svenskar under hela 1980-talet med allt från revyer till tv-serier och långfilm. De har lyft fram udda personligheter till älskade idoler.
Nästa stora arbete heter som nämnt Hajen som visste för mycket:
– Det rör sig om människor som kommit högre upp på samhällsstegen än våra tidigare figurer, men trots det lika korkade, säger filmens upphovsman Claes Eriksson.
Drygt halvvägs in i filmarbetet har man klarat av alla utomhustagningar, de sista bilderna togs förra veckan i Rolfsåker utanför Kungsbacka.
Såväl Claes som Anders är övertygade om att den nya filmen blir bättre än föregångaren ”Leif”. Den här gången ska slutresultatet roligare än manuset och inte tvärtom.
– Jag har lärt mig en hel del sedan förra gången, då det inte blev riktigt som jag tänkt mig en del sedan förra gången, då det inte blev riktigt som jag tänkt mig. Den här gången ska folk ligga ner i bänkarna och tjuta av skratt, säger Claes.
En förändring är att helheten ska kännas roligare, det ska inte bli så att man bygger upp en rad skojigheter utan samband bara för att det ska vara något roligt titt som tätt. Det ska på något sätt kännas mer naturligt.
– Dessutom ha jag tänkt mer i bilder den här gången, för att på förhand veta exakt hur varje scen ska se ut, Claes Eriksson.
Alltid närmare floppen
Han har fått ordentlig smak på att göra film nu.
– Det är ett väldigt tillfredsställande medium. Man kan göra helt otroliga scener som man inte kan göra i exempelvis teaterföreställningar. Jag är mycket fascinerad av de möjligheter som ges.
Ytterligare en positiv faktor är att människor i hela landet kan se resultatet. De kan se just den inspelning som blev bäst av respektive scen. Det perfekta resultatet utan snubbel och felsägningar.
Galenskaparna och After Shave har i princip lyckats med allt de företagit sig på senare år, och därför undrar man hur länge det ska dröja innan det blir en rejäl flopp.
– Man kommer alltid närmare ett misslyckande ju fler grejer man gör, men jag känner mig lugn inför vår nya film. Den håller gott och väl för mina högt ställda krav och det tror jag räcker, säger Claes.
Peruk
Anders Eriksson, som i filmen spelar finansvalpen Joakim Plottner, son till Samuel Plottner (Claes) agerar för första gången iklädd peruk.
– En vänjer sig, men den är ju inte speciellt vacker, säger Anders.
När Trollhättans Tidning besökte inspelningsteamet, skulle ett antal bilscener tas, där Anders far fram i en röd-gul-rutig Porsche. Scener där även en helikopter skulle komma att bli inblandad och som skulle synas genom bilens bakruta.
– Det är mycket som måste stämma, man planerar och planerar, men ändå kan det alltid inträffa oförutsedda saker, förklarar Anders medan han väntar på att arbetet ska dra igång.
Vid sidan om håller Claes på att instruera kameramannen och övriga medarbetare. Svenska stuntgruppen håller som bäst på att koppla samman Porchen med en dragbil.
När allt är klart så långt är det inte bara att åka ut på vägen och starta kameran. Polisen ska stoppa trafik för att scenerna ska bli som de är tänkta, med mera, med mera. Film innebär mycket skissande i förväg så man vet hur allt ska vara. Det är inte så lyckat med överraskande händelser, om tidsschemat redan är pressat.
Kanske dags att se om dessa gamla filmer nu under semestern. 