I den här delen tar Axel Reinarth och hans vänner sig an både Ungern och Tjeckoslovakien, och vi får en inblick i hur dessa länder såg ut 1928. Nytt intressant uttryck: ”åka i skritt”.
Del 18
Vi äro inne på den ungerska pustan, de okuperade vidderna med gröna marker och vackra skogsdungar, och där bondgårdarna små och stilfulla ligga utplockade en och en.
Men vi ha icke särdeles stor fördel av den jämna terrängen, ty vägen är föga prisvärd, dock bättre än i Jugoslavien. Vi måste därför åka i skritt, tills vi närma oss Budapest.
Vi passera den rätt stora bondestaden Kiskun Telegyhaza, så kallad, emedan nästan varje hus äges av bönder, som tillbringa vintertiden i staden, medan de om sommaren vistas på sin gård på landet, och göra senare halt i Keeskemet för att göra uppköp för middagen.
En skara nyfikna samlas omkring oss, och gång på gång måste vi ge besked på vilka vi äro.
Då och då kommer en brödförsäljande gumma eller gosse fram ur hopen och räcker oss matbröd eller vetebröd med salt på i stället för socker, varefter de blygt draga sig undan bland mängden.
Vi stå nästan handfallna inför denna välvilja. Men vårt brödförråd har fått en välbehövlig påfyllning.
Vi åka sedan utanför staden, där vi slå oss ned i gröngräset vid vägen för att tillsammans avsmaka gåvorna samt mjölk, smör och ost som vi inköpt. Vår delikata middag smakar förträffligt.
Medan vi sitta där, komma ett par sportintresserade herrar åkande i motorcykel med sidvagn. Då de på den blågula duken känna igen oss som svenskar, stoppa de in ett stycke på andra sidan om oss, göra helt om och åka fram till oss.
Det blir samtal om sport och långfärder och de nämna med glädje svenskarnas senaste deltagande i idrottstävlingarna i deras huvudstad.
Efter en stunds tankeutbyte sägs farväl. De vända åter till staden medan vi fortsätta vidare utåt bygden.
Snart äro vi framme i Budapest, den ungerska huvudstaden, belägen på Donaus stränder, och som består av Buda på västra sidan och Pest på motsatta flodstranden.
Vädret är regnigt och dagen a grå, då vi nå fram, men det företager icke den skönhet, staden äger. Vi måste på en del ungrares fråga, vad vi tyckte om staden, tillstå, att den var vacker, genomfluten som den är av det mäktiga Donau och delvis uppförd på bergssluttningar.
Budapest har i svunna tider varit med om de stora folkvandringarnas växlingar. Efter varandra kommo hunner, östgoter, longobarder, avarer och slaver. År 1241 brändes Pest av tartarerna, som mördade hela befolkningen och inträngde följande vinter, då Donau isbelades, i Buda, som antändes.
Dess handel och industri är betydande och räknar 36 321 olika industriella företag, som sysselsätter 218 068 personer.
En mängd mineralkällor finnas i stadens närhet, och i dess inre springa flera varma källor upp, av vilka en del äro kända sedan mycket lång tid tillbaka. Temperaturen i de senare växlar mellan 24 och 64 grader Celsius. I stadsparken finns en varm artesisk källa, vars djup är 970,5 meter, och med en temperatur av 73,9 grader Celsius.
I Ungern råder för närvarande mycket stor arbetslöshet, som kan betraktas som en direkt följd av kriget, enär cirka två tredjedelar av landet fråntogs det vid fredsslutet. Tjänstemännen i det frånstyckade områdena skickades hem till det förkrympta Ungern, där de få arbeta med vad som helst, om de lyckas erhålla något arbete.
I Österrike nära nog vimlade det av vilt ute i markerna, och söndagsjägarnas jaktlycka var tämligen god, ty många av dem kommo bärande på både hare och fågel.
I många fall är det Wienborna som, flera mil från staden, med geväret i hand ströva omkring i skog och mark. På aftonen sågo vi dem återvända med väskorna väl späckade på vilt.
Det trevna Wien, beläget vid Donau och östra stranden av Wienerwald, lockade till studium, och en hastig rundvandring företogs bland dess monumentala byggnader.
Icke minst intresserade Metropolitankyrkan S:t Stefan, vars stora klocka, vägande 9,9 ton, är förfärdigad av materialet till 180 kanoner, vilka 1683 erövrades från turkarna.
Under den vackra kyrkan finnas även vidsträckta katakomber.
Wien är medelpunkt för Österrikes kommunikationsväsen. Den har 7 järnvägsstationer. Ett stort antal broar finnas, 4 leda över Donau, 14 över Donaukanalen, och 31 över Wienfloden. Dessutom finnas 77 mindre broar samt 69 järnvägsbroar.
Då vi kommo in i Tjeckoslovakien, hade vi så när trott, vi med en gång förflyttats till Sverige, så lik den svenska var naturen här. Björkar, aspar, gran och fur växlade om varandra, här och var med den vackra rönnens röda guld som dekorativt inslag i den vackra tavlan.
Även här var det gott om vilt, och vattenfåglarna lekte muntert i de många tjärnarna.
Med de pikanta lanidyllerna i färskt minne, åkte vi in i tjeckernas huvudstad, eller Praha, som den kallas på landets språk, där vi beredde oss för vår sista etapp.
