Den 9 december 1987 inträffade ett vad man i tidningen kallade för Skottdramat på Tessingatan. Den 6 februari året efter berättar det om domen i Trollhättans Tidning, i en artikel skriven av Mia Thornberg. Den 40-åriga man som sköt och skadade två personer, dömdes till fyra år och sex månaders fängelse för bland annat försök till dråp.
Tingsrätten mildrade därmed chefsåklagare Bo Lindquists brottsrubricering, men 40-åringens försvarsadvokat, Tommy Nilsson, tänker ändå uppmana sin klient att överklaga domen.
När den här artikeln publicerades hade rättegången pågått i tre dagar, Sista dagen inleddes med förhör av ytterligare tre personer. Det var de sista i en lång rad vittnen som hörts under rättegången, men inte ens med hjälp av vittnesmålen har det gått att få klarhet i exakt vad som hände efter det att de första skotten avlossats.
– Det finns lika många versioner av händelseförloppet som det finns vittnen. Vad ska vi tro på? Jag skulle inte kunna sätta mina pengar på någon av de olika versionerna, sade 40-åringens försvarsadvokat, Tommy Nilsson, i sin slutplädering.
– Hela den här historien är så tryfferad att det inte kan finnas en tingsrätt på denna jord som kan bifalla åtalet för försök till mord. Åklagarsidan har inte ens lyckats styrka ett eventuellt uppsåt att döda, fortsatte han.
Dödligt vapen
Chefsåklagaren Bo Lindquist hade innan dess i sin slutplädering hävdat att 40-åringen hela tiden haft för avsikt att döda den ett år yngre mannen, från det att han köpte vapnet till det ögonblick då han stod öga mot öga med mannen på Tessingatan.
– Han köpte revolvern i avsikt att hämnas på mannen som förstört hans äktenskap och liv. Revolvern var ett dödligt vapen, något som också 40-åringen måste ha förstått, sade chefsåklagaren.
Allvarligt
Efter tumultet i bilen, där 39-åringen blev träffad av två skott, måste han ha förstått att den man han skjutit mot hade träffats och skadats. Ändå följde han efter mannen och avlossade ytterligare ett skott när den andre låg hjälplös på gatan.
– I det läget bryr han sig inte om hur det går med den andre. Han skjuter i alla fall, eventuellt med uppsåt att döda, fortsatte chefsåklagare Lindquist.
Han hävdade också att 40-åringen skjutit mot den kvinna som försökte få bort honom från motståndaren, och att det var fråga om så pass allvarliga brott att de borde föranleda ett långvarigt fängelsestraff.
Möjligheter
Advokat Tommy Nilsson tryckte i sin slutplädering hårt på att 40-åringen åtminstone borde haft åtminstone tio möjligheter att skjuta ihjäl sin motståndare redan innan de båda männen började brottas inne i bilen.
– Det finns ingen annan logisk förklaring än att han aldrig haft för avsikt att skjuta den andre, sade advokat Nilsson.
Inga bevis
Vad beträffar åtalet för grov misshandel av kvinnan som skottskadades, ansåg Tommy Nilsson att det inte finns några som helst bevis för att 40-åringen ensam var orsak till det skottet.
– Skottet gick av under tumultet i bilen av en ren olyckshändelse och olyckshändelser är inte straffbara, sade han.
– Det fordras mycket starka omständigheter för att döma någon för ett så allvarligt brott som mordförsök. Med all respekt flr chefsåklagare Lindquist kan jag inte förstå vad som gör att han kan påstå att min klient gjort sig skyldig till det.
Tommy Nilsson framhöll att 40-åringen var införstådd med att han hade fängelsestraff att vänta, men vädjade till tingsrätten att inte lägga sig på den övre delen av bedömningsskalan.
Efter en och en halv timmes betänketid kom tingsrättens dom: fyra år och sex månaders fängelse för försök till dråp, olaga vapeninnehav, grovt vållande av kroppsskada, misshandel och skadegörelse.
Dessutom ska 40-åringen betala skadestånd till de båda skottskadade, totalt omkring 36 000 kronor, samt ersätta dem för deras rättegångskostnader.
Förnekas
Den skadegörelse det talas om i domen ägde enligt den skottskadade mannen rum i oktober 1986, då 40-åringen ska ha krossat en ruta på sin motståndares bil och sedan ha misshandlat honom. 40-åringen förnekar all kännedom om den händelsen.
Om händelserna på Tessingatan den 9 december ansåg tingsrätten att det inte kunde bevisas att 40-åringen verkligen haft för avsikt att döda den andre mannen eller medvetet skada kvinnan.
I affekt
Inte heller ansågs det bevisat att han köpt vapnet för det ändåmålet eller att han planlagt något av det som utspelades på Tessingatan.
– Han handlade i stark affekt och tappade kontrollen över situationen. Han var likgiltig för mannen som låg i bilen när han sköt på samma sätt som när han senare avlossade skott mot mannen som låg skadad och hjälplös på gatan, ansåg rätten.
Hänsyn
Rättens ordförande, Ivan Odhammar, påpekade också att det tagits hänsyn till att 40-åringen inte varit straffad tidigare samt till det som framkommit i olika läkarutlåtanden om hans psykiska hälsa. Han antydde därmed att rätten inte ansåg straffet alltför hårt.
Advokat Tommy Nilsson delade av förklarliga skäl inte tingsrättens bedömning och var tämligen säker på att sista ordet ännu inte var sagt i det här ärendet.
Överklagar
– Jag måste läsa igenom domen ordentligt, men jag kommer helt säkert att råda min klient att överklaga, sade han.
– Tingsrätten har uppenbarligen kommit bort från uppsåtsresonemanget, men har gått en konstig medelväg mellan vår och åklagarens linje. Straffet är helt klart för hårt.
Tommy Nilsson hade också yrkat på att 40-åringen skulle försättas på fri fot tills vidare, men det avslogs och 40-åringen fördes tillbaka till häktet direkt efter rättegångens slut.
