I dag berättar vi med hjälp av gamla bilder hur bebyggelsen i kvarteren Najaden, Näcken och Strömkarlen såg ut för 130 år sedan, men också en del om människorna som bodde och verkade i dessa kvarter mellan Storgatan och Strandgatan.
Före Wassbergska huset, som inrymde Ekmans konditori, fanns på denna plats en mindre stuga, Gubben Håkans stuga, en liten krokig man. Här höll även urmakaren Lille Anton hus.
Ett litet hus inrymde Charlotta Källströms kortvaruaffär. Engblomska huset med Amida Thimells och hennes efterträdares garn- och vävnadshandel röjde bort det gamla Fällinska huset.
Näcken
På en liten bergshöjd på Storgatan fanns – och finns än i dag – det så kallade Nordkap, byggt mkring år 1748 och är Trollhättans nu äldsta bevarade bostadshus. Detta hus kan också gå under namnet Andersinska huset.
Det så kallade Hallska huset vid Storgatan köptes vid 1800-talets mitt av bagaren Grönberg vars ena dotter gifte sig med verkstadsförman Oskar Hall och en annan med förman Frans Hall.
Gården övergick till Oskar Hall, som senare byggde det Hallska huset. Gammalbyggnaden användes i många år som bageri, en kort tid av Herman Hall och under en lång period av J A Rasmusson. Norra delen delen av byggnaden inrymde under en följd av år Glansins rak- och fältskärarstuga.
Hallsberg
På tal om Oskar Hall kan nämnas att Nohabs järnväg, som gick mellan Verksta’n och Bergslagernas Järnväg (ungefär utmed Drottninggatan), hade en del hållplatser med speciella namn. De anställda kunde åka med personaltåget, och hållplatsen där far och son Hall steg av kallades för Hallsberg.
Brännvinsbolagsgården i hörnet Storgatan-Garvaregatan, som ägdes av Trollhättans kommun, växte upp på ruinerna av Anders Svenssons stuga.
Någon restriktion beträffande serveringen och försäljningen av brännvin fanns väl också förr, fast den skedde blott efter föreståndarens personliga uppfattning. En person hade köpt ett halvt stop och kom genast igen, Föreståndaren tyckte att kunden kunde vara nöjd med det han nyss inköpt och frågade: ”Vem har supit upp det?”
-Åh, det var jag och Klampen, hans bror, våran Johan, två rallare, en sotare och Kalle B.
Då fick han ett halvstop till. Byggnadens ovanvåning inrymde en tid även den kommunala förvaltningen, som på den tiden inte var speciellt omfattande. Kommunalrummen blev senare serveringslokal för Brännvinsbolaget. Och i uthusen fanns finkan, så närbelägen som möjligt.
Invid finkans så celler använder nu Medborgarskolan sina grå celler.
Strömkarlen
F E Olsonska gården byggdes av skräddaren Johan Ringnér, en av pamparna i Trollhättan omkring mitten av förra seklet. Han dog år 1863 vid 53 års ålder. Hans högresta, kraftfulla maka, Augusta, överlevde sin man i 40 år.
Augusta Ringnér bodde under en lång följd av år i hörnet av Garvaregatan och Storgatan. Där hade hon matservering.
Handladen Johan Olsson köpte huset efter Ringnér och öppnade affär där. En bland hans första bodbetjänter var Oskar Fischerström (1851-1907), som senare kom att spela en stor roll i Trollhättan som ordförande i kommunalstämma och kommunalnämnd, och som bankdirektör i Vänersborgsbanken.
Här bodde senare kronolänsman A D Berggren och ingenjör Korsgren. En F E Olsson blev ny ägare och ändrade undervåningen till affärslägenhet, som senare innehades av Aron Swahn, specerihandel, och Sternholtz, manufakturhandel.
Grönbergska huset tillkom betydligt senare, medan kanalvakt Anderssons (senare Mårtenssons pappershandel) var av äldre datum. Där finns i våra dagar pensionärscentrat Strömkarlsgården.
I kvarteret fanns även ett garveri. Så sent som i början av 1970-talet kunde man se spår i marken efter stora garvkar.
