Äggnäringen är i dag kontroversiell, vilket till viss del syns i nedanstående artikel, som är skriven av Birgitta Cavallini och publicerades den 2 april 1988 i Trollhättans Tidning. Med hänvisning till påsk ska vi titta närmare på hur hönorna hade det på en äggproduktionsanläggning i Sverige 1988. Det var också bland påskartiklarna som den här artikeln gick att läsa 1988. I morgon lämnar vi påsken där hän för i år och återgår till vardagen igen.
Vem kom först, hönen eller ägget? En klassisk fråga som ger huvudbry. Eller?
– Ägget är en förutsättning för liv, säger Carl Rudolf Palmgren, ägare och vd för Nordens största äggproduktionsanläggning, Aniagra, Mörarp i Skåne.
Å andra sidan skulle det inte värpas ett enda ägg om det inte fanns höns. Men i Sverige finns lika många värphöns som invånare, drygt åtta miljoner. Aniagra har plats för 230 000 hönor. För det mesta finns omkring 200 000 Shaver-hönor i de tio hönshusen på Skåneslätten, och det värper sammanlagt 7-10 ton ägg varje dag, året om. De går åt. Hönsen värper däremot inte mer eller snabbare för att efterfrågan på ägg ökar till påsk.
– Från det att gulan lossnar inuti hönan till dess att ägget är framvärpt, tar det cirka 24 timmar, berättar Carl Rudolf Palmgren.
– Ska man se det statistiskt värper en höna 0,75 ägg om dagen.
16 veckor
Även höns har en gång varit kycklingar som kläckts ur ägg. Aniagra köper nykläckta kycklingar till in uppfödningsanläggning i Älmhult, Småland. Innan kycklingarna kommer till Mörarp för att bidra till äggproduktionen, har de växt till sig i 16 veckor. På plats har de sedan några veckor på sig för acklimatisering, 20-21 veckor gamla är de när de börjar värpa sina första ägg.
Primöräggen går till produktionsindustrin för att bli äggpulver. De första äggen är ofta pyttesmå, 40 gram, eller jätteägg på 75-85 gram, med två gulor och skalen kan vara tjocka, skrovliga. Det är inga ägg för konsumenterna.
– Men de äggen är lika goda som perfekta ägg, säger Carl Rudolf Palmgren och berättar att personalen gärna tar med sig de jättestora hem.
20 kilo
På Aniagra beräknas hönorna ha sin bästa värpperiod tills de är ungefär 82 veckor. Då går de till slakt och har i sitt liv värpt cirka 20 kilo ägg och konsumerat cirka 48 kilo foder.
Från hönshuset trillar äggen från burarna ner på band som leder direkt till packeriet. Där genomlyses alla ägg för kontroll. Inga blodfläckar får finnas inuti, inga skal får vara spruckna (grogrund för bakterier) och är det en stor luftblåsa i ägget har det blivit för gammalt. Cirka 9 procent av alla ägg sorteras bort. Resten förpackas och runmärks samma dag äggen kommer bort från hönshuset. Bortsorterade ägg går till bagerinäringen eller blir äggpulver. De med blodfläckar kasseras helt.
En äggkontrollant besöker anläggningen 24 gånger om året. Stickprov görs och äggen poängbedöms i en skala från 0 till 5.
– Den producent som ligger under tre poäng flertalet gånger förlorar rätten att kontrollstämpla sina ägg. Vi brukar ligga på 4,9-4,95 poäng, säger Carl Rudolf Palmgren, som också är ordförande för äggarbetsgruppen inom svensk fjäderfäskötsel.
Kacklar mycket
Fyra höns tillsammans i varje bur, i långa våningsrader, är inte samma som farmors lilla hönshus man kanske minns från sin barndom.
– Det har det reagerats mot, säger Carl Rudolf Palmgren.
– Men även Djurens Vänner som besökt oss tycker att hönsen ser ut att ha det bättre än man tidigare trott. Det är dessutom en gammal erfarenhet hos hönsfolket, att höns som är sjuka eller utsätts för en olämplig miljö är tysta. Här kacklar hönsen intensivt – och värper mycket.
– Hönsen får dessutom exakt det foder de behöver. Fyra höns i varje bur förhindrar också kannibalism, som annars är vanligt när många höns vistas tillsammans, tillägger Carl Rudolf Palmgren.
– Går hönsen fritt på golvet måste de avnäbbas för att inte skada varandra. Här behöver de inga medikament. Hönsen går inte i sin egen avföring och inga ägg ligger i värprede eller kommer i kontakt med golvströ.
Dammsugs
På Aniagras anläggning arbetar två skötare på heltid med att ständigt gå runt hönshusen för att kontrollera djuren. Hela hönshuset dammsugs varje vecka.
Att ägg från hönor som fått enbart vegetabiliskt foder skulle smaka bättre, finns det inte belägg för, menar Carl Rudolf Palmgren, och hänvisar till undersökningar som gjorts av bland annat docent Klas Elwinger, Sveriges lantbruksuniversitet. I januarinumret av tidningen Fjäderfä skriver han att höns är inga vegetarianer. De tycker om och mår bra av fisk- och köttmjöl.
Det ska mycket vältränade smakpaneler till för att kunna spåra någon skillnad mellan ägg som producerats på helvegetabiliskt foder eller på ett foder som innehåller några procent fisk- eller köttmjöl.
