För dagens inlägg har Axel Reinarth och hans vänner tagit sig till södra Italien och Sicilien. Följ med på på Reinarths cykeläventyr mellan Trollhättan och Jerusalem.
Del 11
Över den romerska campagnan färdades vi på Via Appia mot Neapel, Italiens största och folkrikaste stad, samma väg som aposteln Paulus som fånge vandrade mot Rom. Närmast staden är den trafikerad, men sedan ligger den igenväxt av gräs, utgörande betesmark för får och nötkreatur, varefter den åter ingår som trafikåder i en av huvudvägarna till Rom.
Neapel har sin största utsträckning utmed havet och sammanhänger i norr med hundratals lantställen och byar samt i öster med städerna Barra, Portica, Resina, Torre del Greco, Torre Annunziata och några byar utmed foten av Vesuvius, vilka i en nästan sammanhängande kedja fortlöpa 25 kilometer längs kusten.
Om Neapel har sina förnäma kvarter ooch gator, och neapolitanerna där äga sina ”corso”, finns det dock kvarter i staden där smutsen och enkelheten är större än i någon av de städer, vi hittills passerat. Där sågo vi för första gången barn gå fullständigt nakna ute på gatan och pojkar så trasiga, att de hårt åtgångna kläderna icke på långt när förmådde skyla kroppens alla delar. Kvinnor sutto lutade mot husväggen och sovo, och unga män sovo raklånga på trottoaren, medan flugorna i stort antal kalasade i den vidöppna munnen.
Ofta leva familjerna i ett enda rum, som får tjäna både som sängkammare, matsal, kök och – det viktigaste av allt – helgedom. På väggen i rummet har man alltid en avskild plats, varest placerats en tavla eller byst, bestående av antingen madonnan med Kristusbarnet, Maria ensam eller enbart Kristus. Tavlan eller bysten är rikt smyckad med blommor, och framför den brinner ständigt en lampa. Sådana religiösa interiörer ser man ofta även i affärslokalerna.
Staden har vackra omgivningar och ligger endast 7 kilometer från traktens förnämsta prydnad, Vesuvius, som förnärvarande utvecklar 1 400 atmosfärers tryck, och var utbrott man med spänning väntat på sedan slutet av maj månad (artikeln publicerades 24 juli 1928; red.anm). Dygnet om bolma väldiga rökmoln upp ur dess krater, och då mörkret inbrutit, ser man ofta en kraftig eldpelare.
På dess sluttningar och fot bo för närvarande över 80 000 människor, utan bekymmer för den farliga grannen, som genom gångna århundraden genom sina utbrott krävt otaliga människoliv och ödelagt flera städer. En bland dem var Pompeji, som av vattenblandad aska och pimsten begravdes år 79 efter Kristus.
Sedan lång tid tillbaka hava utgrävningar där pågått, och mer än två tredjedelar av staden äro utgrävda. Genom vad man under dessa arbeten funnit, framgår, att ett ytterligt dåligt liv levdes i staden vid tiden för dess undergång. Bland de utgrävda husen resa sig ruinerna av flera avgidatempel, såsom Jupiters-, Venus-, Apollon- och Fortunatemplen samt templet åt kejsarens (Vespasianus) genius. Gladiatorsfäktningarna och vilddjursstriderna på stadens amfiteater, som rymde 12 000 åskådare, voro föremål ”för all världens längtan”, enligt en funnen skrift.
I förening med detta avguderi levdes ett sedeslöst liv, om vars omfattning äldre och nyare utgrävningar giva god kännedom, men vars detaljer icke kunna delgivas allmänheten. Berättigad är den känsla av djupt vemod, man känner, då man blickar ut över ruinstaden.
Den sydligare delen av Italien, förnämligast Kalabrien, är ytterst bergig. Åter tvingas vi vandra uppför backar, vars längd äro 10 kilometer, och där avståndet är långt mellan städerna.
I den tidiga morgontimman, innan solen ännu hunnit visa sig bakom bergstopparna, och dagern är mycket sparsam, komma åsnedrivarna, yrvakna och ofta otvättade, från sin lilla gråa stad uppe på bergshöjden och fara till arbetet ute i berglandskapet. Då solen gått ned, och kvällen begynner skymma, ser man dem återvända efter den långa arbetsdagen. Oftast sitter mannen på åsneryggen, medan hustrun går bredvid bärande en stor korg eller annat på huvudet. Den ensamma modern tar de små med sig på åkern, där hon strävar, medan den minsta sover i en korg i skuggan av ett träd, medan någon liten parvel sitter bredvid och viftar undan flugorna. Då hon beger sig till och från arbetet sitter hon själv på åsneryggen, medan barnen placerats i korgar eller lådor, som hänga på ömse sidor om det lilla djuret.
Dessa små städer ligga alla på toppen av något berg och förskriva sig från den tid, då invånarna voro i fara för fiender, mot vilka de försvarade sig medelst stenkastning. På grund härav ligga städerna sällan intill huvudvägen utan någon eller några kilometer från densamma, varför vi hade svårt att kunna proviantera och få vatten i dessa trakter. Naturen är dock storslagen och erbjuder underbara scenerier, som giva ersättning för mödosamma backvandringar och flödande svett.
För att vinna igen redan förlorad tid till följd av den svåra terrängen och slippa förlora ännu mera, togo vi tåget mellan Sperrano Albanese och Palmi. Den resans första del var en underbar och oförgätlig upplevelse. Mellan tvenne stationer steg tåget med tillhjälp av kuggskenor från 481 meter över havet till 960 meter över havet, varefter det genom tunnlar och medelst kurvor strax därpå gick ned till 4-5 meter över havet till Paola station vid Medelhavets strand.
Vid Villa S Giovanni togo vi färjan över till Messina på Sicilien, där man ännu ser spår efter jordbävningen 1908, då i enbart nämnda stad, 60 325 människor omkommo påp fem minuter. Städerna vida omkring vila på lavahögar, och många av dem ledo större eller mindre skador till egendom och människoliv.
Om dagarna pustar då och då röken upp ur Etnas hjässa och sidor, över vilka vi äga en utomordenlig utsikt, där vi på havsstranden vid Catania ligga och vänta på båt för att komma över till Alexandria. Runt omkring oss timras upp det ena badhuset efter det andra, och i vattnet svalka sig de badande i stor munterhet. Då aftonen inbryter, ser man mängder av fiskebåtar, som segla sin kretsgång, medan fisken undan för undan fångas.
Jämnt fjorton dagar har vi tvingats vänta här vid foten av Europas största och högsta vulkan, vars omkrets är 145 kilometer och vars höjd är 3 279 meter. Den äger omkring 200 mindre eruptionskäglor, varigenom utbrotten i regel bruka äga rum. Vid denna tid, de första dagarna i juli, är dess hjässa täckt av snö, medan i trädgårdarna vid dess fot de mogna citronerna skördas. Detta uppehåll har kostat Lindkvist hans kamera, som stals på badstranden.
Då båten den 6 juli lade ut från Catanias hamn, som bevakas av den fascistiska militären, vilken dominerar i hela landet, där Mussolini verkligen är populärm var vårt besök i det soliga Italien slut.
