I dag ska vi hälsa på hos Trollhättetinget år 1908 igen, men först en kriminalgåta från 1967 (svaret sist i inlägget).
Vägskälet
Landsfiskal Berg körde i högsta fart. Han var på väg till Vika, där dynamitarder under den gångna natten genomfört en mycket smart kupp med över 20 000 kronor i byte. Sådärja… Nu skall han snart vara vid vägskälet i Ryds ödeby. Men vad var detta? Han stannade häftigt bilen. Vägvisarstolpen hade brutits tvärt av. Han stod rådvill i vägskälet. Det kunde dröja en timme till någon passerade, som kunde visa honom till Vika. Trafiken var sparsam så här sent på kvällen. Det här var ett verk av dynamitarderna, på det här sättet skulle de få ännu större försprång. Han lyste med ficklampan i diket och han visslade svagt när han hittade överdelen av vägvisarstolpen oskadad. Snart satt han i bilen på väg mot Vika i hög fart. hur hittade han vägen?
Och nu raka vägen till Trollhättetinget:
Olika värde
En person från Stafvereds mosse stod åtalad för snatteri, hvilket bestått däri att han tillägnat sig en del frukt i Älfhögs trädgård. Frukten, som af trädgårdsmästaren på stället värderats till 3 kronor, ansågs av svaranden vara värd – 20 öre. Svaranden erkände tillgreppet.
Inte klar
För öfverträdelse af byggnadsnämndens föreskrifter hade kassör CÖ i Trollhättan åtalats. Svaranden hade å sin ägandetomt i kvarteret Svan uppfört en byggnad, som icke överensstämde med af byggnadsnämnden fastställda ritningar. Svaranden bestred åtalet på grund af att han inte mäktat uppföra mera än en del af byggnaden i år och framhöll, att vid byggnadsnämndens anmärkningar icke borde fästas afseende, med hänsyn till det skick i hvilket byggnaden nu befann sig.
Åklagaren genmälte, att svaranden icke haft rätt att bygga på annat sätt, än som ritningarne utvisade, och vidhöll sitt ansvarsyrkande.
Vid nästa rättegångstillfälle bestred svaranden äfven denna gång åtalet, såsom varande obefogat. Enligt byggnadsstadgan har svaranden 5 år att fullborda sin byggnad på, och huset då icke ännu är färdigbyggdt, kan således någon förseelse mot nämnda stadga icke läggas svaranden till last.
För att styrka sina påståenden framlämnade åklagaren en del ritningar hvilka svaranden icke skulle ha följt, då fastigheten uppfördes. Åklagaren yrkade att svaranden skulle dömas skyldig att å tomten uppföra en byggnad i enlighet med byggnadsnämndens fastställda ritningar.
Fel personer närvarande
Styrelsen för Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Wästerås hade åtalats för att bolaget användt landsvägslokomotiv för forsling af materialier till kraftledningen Trollhättan-Skara.
Då målet uppropades inställde sig som ombud för styrelsen bolagets representant i Trollhättan, ingeniör O. Då emellertid ombudets fullmakt icke godkändes af rätten, kunde målet ej nu handläggas. Det var icke bolaget, som åtalats, utan styrelsen, hvarför det ålåg ledamöterna i dena att svara i målet.
Vid nästa tillfälle framlämnade åklagaren en skrifvelse af hvilken framgick att flera personer fått sina hästar skrämda af loket och att detta hindrat trafiken å vägarne.
Svaranden, som företräddes af notarien Gedda från Göteborg, förklarade att loket begagnats utan deras vetskap, ja, de visste icke ens att detta fanns till. Åberopade sig för lfriga på ett af Skaraborgs länsstyrelse utfärdadt tillståndsbevis för bolaget att få inom Skaraborgs län använda landsvägslokomotiv.
Åklagaren genmälde, att loket varit i svarandenas ägo förut och användts vid anläggning af annan kraftledning. Då styrelsen redan i november inlämnat ansökan att få begagna ifrågavarande 2lok” framgick ju häraf med all tydlighet att styrelsen ägde vetskap om att loket fanns till.
Vill inte komma
Landsvägslokomotivets förare, herr A L B, hade äfven han åtalats för det han färdats fram å allmänna vägar med ofvan nämnda lokomotiv. Svaranden, som icke iakttagit personlig inställelse, angaf skriftligen till sitt försvar, att han var anställd hos Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, och om han begått någon olaglighet, så hade detta skett på uppmaning af nämnda bolag, hvarför svaranden yrkade att åtalet skulle öfverflyttas på bolaget. Han ålades vite på 15 kronor om han inte dök upp vid nästa sammanträdestillfälle, hvilket han inte gjorde. Men svaranden uteblef äfven då, hvarför han dömdes att utgifva det försutna vitet samt förständigades att vid vite af 30 kronor, inställa sig, då målet nästa gång skall förekomma.
Dyr örfil
Arbetaren AN i Strömslund pliktade 20 kronor för att han å allmän väg tilldelat CN därsammastädes en örfil. För fylleri vid tre olika tillfällen fick svaranden böta 60 kronor.
Och så Kriminalgåtan:
Genom att vända vägvisararmen till den ort, därifrån han själv kom i rätt riktning kunde han omedelbart avläsa vilken av de övriga vägarna som förde till Vika.