Fettisdagen i dag – jajamen, så det blir väl en och annan semla för många av oss. Semlan liksom fettisdagen har visserligen gamla anor, men den var inte särskilt intressant att skriva om förr. I dag, när man kan äta semlor när det passar under semlesäsongen, som sträcker sig mellan jul och påsk. skrivs det desto mer. Med hjälp av TTELA kan man finna en hel del intressant kunskap om vår traditionella semla.
När?
Leif Johansson på Nordfeldts bageri i Vänersborg berättar 2014 att de börjar sälja semlor i mellandagarna efter jul, den 27 december om det är en vardag. Men när påsken kommer är det slut på semlorna. Det innebär att längden på säsongen kan variera avsevärt år från år. Just 2014 var påsken sen, vilket förlängde semlesäsongen det året. I år gäller tidig påsk, så glöm att semlorna stannar någon längre stund med andra ord.
Men så är det inte överallt. I november 2014 berättar TTELA om Jönköping, där semlorna gör entré i butikerna redan i november.
– Vi har haft novembersemlor i säkert femton år. Det har alltid varit stor efterfrågan.
Det berättar Maja Vorkapic, kassabiträde på Sandéns konditori, i artikeln. Hon fortsätter:
– Folk längtar efter november. Det finns Jönköpingsbor som blir chockade över att vi har semlor så tidigt och säger att de inte ska ha någon, men sedan köper de ändå för att det är så gott.
Hur många?
Flest semlor säljs på fettisdagen. Näst flest går åt dagarna efter löning i januari och februari, förklarar Leif Johansson på Nordfeldts bageri. I en artikel från 2015 får vi reda på att vi klämmer i oss 5 miljoner semlor på fettisdagen. Grädden från alla dessa skulle sammanlagt kunna fylla en hel simbassäng.
Martin Lundell, vd för branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer, räknar med att varannan svensk köper en semla på fettisdagen.
Catarina Molin Österlund på Arla berättar att svenskarnas vurm för semlan märks tydligt i försäljningsstatistiken. Under fettisdagsveckan säljs 50 procent mer vispgrädde än någon annan vecka. Det innebär flera ton mer grädde.
– Folk köar för bakverket. Det är härligt att både den traditionella semlan och de nya varianterna, som semmelwrappen, väcker så starka känslor menar Molin Österlund vidare.
Nattjobb
Ritz konditori på Hjortmossen i Trollhättan säger i en artikel från 2013 att man under fettisdagen bakar och säljer 5 000 semlor. Då gäller det att börja tidigt.
– Jag och Peter kommer in vid tjugo i tre på natten, säger Anders Lindholm, som driver Ritz.
Andra tidiga bagare är Åsa Pettersson och Jörgen Fransson på konditori Prinsess i Vänersborg. När klockan börjar närma sig åtta på morgonen och vänersborgarna precis slagit upp sina ögon, har Åsa och Jörgen redan jobbit i fem timmar.
– Det är viktigt att kunderna får nygjorda semlor, en kvart innan vi öppnar börjar vi fylla dem, förklarar Jörgen, som också medger att det blir att man sätter i sig några semlor i veckan.
– Det är svårt att motstå frestelsen när man bakar hela tiden. Tänk dig en varm nygräddad som du fyller med kall grädde och mandelmassa. Då är de som godast.
Hatten
Nordfeldts typ har trekantigt lock.
– Det är den gamla standarden med klippta lock, säger Leif Johansson och klipper i luften med pekfinger och långfinger för att visa hur man angriper semlebullen från tre håll med 120 graders vinkel mellan varje klipp.
På så vis behövs inget påföljande urgröpningsmoment för att ge uttryck åt fyllningen, alltså mandelmassan.
Massa modeller
Numera finns det en uppsjö av nya sorter, men fortfarande gäller det traditionella bakverket för de flesta.
– Av de 7 000 semlor vi säljer under fettisdagen är kanske 300 av en annan sort, berättar Leif Johansson på Nordfeldts 2014.
Vaniljsemlan är fylld med vaniljkräm. Wienersemlan har Nordfeldts haft i sitt sortiment sedan slutet av förra decenniet. Men många fler finns och varje år verkar nya modeller presenteras numera.
Ekmans konditori i Trollhättan har under en tid ägnat sig åt alternativa tolkningar av semlan. Det började förra året med korv med bröd-semlan. I november satte sig konditoriet på kartan igen med sin uppmärksammade snoppsemla. En del av inkomsterna, 5 kronor per snoppsemla, gick till forskning om prostatacancer.
– Vi fick en väldigt positiv feedback på korvbrödsemlan så vi kände att vi måste hitta på något nytt i år. Det är ju en kul grej, vi gör så många vi kan komma på, säger Mikael Ekman, som äger Ekmans konditori.
Så lät man helt enkelt fantasin löpa fritt och flera nya typer av semlor såg dagens ljus som ett resultat. Chokladbollsemlan heter årets stora favorit. En kioskvältare bland Trollhättans semledyrkare sägs det i artikeln.
– Det var bara en idé som dök upp helt spontant. Vi stod och bakade semlor och chokladbollar samtidigt och testade att stoppa ner en chokladboll i smeten, säger Mikael Ekman.
Att dricka en semla
I mitten av januari i år berättar TTELA om semoothien (ja, ordet är rättstavat). Det är konditorn Markus Ekelund i Nässjö som skapat semoothien. Den presenterades på konditoriets Facebooksida och uppmärksammade en hel del. Till och med Ekelunds medarbetare på konditoriet var skeptiska och lär ha sagt: ”fy vad äckligt, varför då?”
– Men när de väl fick smaka tyckte de att det var gott, berättar Ekelund, som förklarar att han inspirerats av hetväggen, alltså semla med varm mjölk.
Men någon försäljningssuccé väntas inte för semoothien.
– Ska jag vara ärlig är de lite skeptiska, menar Markus och syftar på kunderna. Det är inte så att det drar iväg några mängder än så länge. Men de som vågar prova tycker det är jättegott. Det är just det att man måste våga.
Stor eller liten
Att semlor inte är nyttiga vet nog de flesta, och i den hälsotrend som råder numera kanske man hellre väljer en minisemla för att minimera risken för skada på badrumsvågen. Det följer på i samma trend som minicupcakes och små chokladpraliner till kaffet.
Att efterfrågan på minisemlor beror på en ökad hälsomedvetenhet, tror också Helene Stålbom, konditoriägare i Falkenberg.
– Det finns de som inte vill ha den stora och de blir jätteglada att det finns en minisemla, berättar Helene i en artikel 2014.
Också Seven Eleven har minisemlor i sitt sortiment (sedan 2013).
– Det är många som tycker att semlor är väldigt gott men inte vill ha så mycket på en gång. Då äter man hellre två små, menar Linda Jacobsson, marknadschef för kedjan.
Åsa Brugård Konde är nutritionist på Livsmedelsverket och tycker det är toppen med att fler och fler erbjuder mindre semlor.
– Det har kommit de senaste åren och det tycker jag är en bra utveckling. Sedan får man så klart hoppas att det inte leder till att man äter fler, för då är det ju ingen poäng.
I februari 2015 berättar TTELA om ”tjejsemlan”, som ett bageri i Oxie kallat den lilla semlan. TTELA hänvisar till Sydsvenskan, som intervjuat en kvinna som uppmärksammat tjejsemlan.
– Jag tycker det är ett bra exempel på hur man utan ont uppsåt ändå förtrycker tjejer. Man säger till oss vad vi ska äta.
I sociala medier avfärdades tjejsemlan som ett unket och gubbigt påhitt.
Bageriets vd Ida Kristensson menar att tanken med namnet aldrig varit att uppmana eller skuldbelägga. Men hon tar till sig av kritiken och ber om ursäkt. Hon meddelar också att från och med nästkommande dag skulle semlan få heta ”minisemla”.
Ett annat ord som förekommit för minisemla är ”semlett”.
Förändring
Att det uppkommer nya typer av semla betyder inte döden för den traditionella semlan utan handlar snarare om en förhandling om vad traditionen är.
Etnologen Jonas Engman vid Nordiska museet intervjuas i en artikel 2015.
– När det gäller mat och ätande så är det något av det mest konservativa när man kopplar det till traditioner. Då uppfattar vi det som att det ska vara på ett visst sätt. Annars kan vi till och med bli upprörda och förbannade.
– Det är så trivialt att det bara handlar om semlans utseende utan faktiskt handlar om hur vi förknippat semlan med något traditionellt svenskt. Den här wrappen speglar globalisering, speglar migrationen och speglar vår tid som den är.
– Det vore mer oroande om det inte förändrades, om det inte förhandlades genom wraps, utan vi körde på som om det vore det enda möjliga. Det skulle vara mer bekymmersamt.
Knepiga ord
TTELA publicerar 2014 en ordlista med knepiga ord kring semlan 2014. Här får man reda på att ordet semla kommer från latinets similia – fint mjöl. Från början avsågs bara bullen i sig. I slutet av 1800-talet kom man på den goda idén att lägga mandelmassa i bullen och 1930 var det en gotländsk konditor som provade med att spritsa vispad grädde under locket på bullen.
Andra ord för semla är ”fettisdagsbulle” och ”fastlagsbulle”. Därutöver förekommer ordet ”hetvägg” för semla som nämnts tidigare i detta inlägg, semla som serveras med varm mjölk.
Så vad då fastlagen? Jo, så här är det. De tre dagarna innan den långa fastan fram till påsk kallas för fastlagen. Det börjar med fastlagssöndagen, sedan blåmåndagen och sist fettisdagen. Då gällde det att äta upp sig rejält för att kunna klara fastan.
Kungen som åt ihjäl sig på en semla
Adolf Fredrik, far till Gustav III – ni vet kungen som sköts på en maskerad, avled på fettisdagen 1771. Om det var semlan (eller övrig mat han ätit precis innan sin död) som orsakade hans död är emellertid omtvistat. Han dog av slaganfall. Innan hade han satt i sig en stor mängd mat (ostron, hummer, kaviar, böckling, kött med rovor och surkål) – minns att man skulle äta rejält för den långa fastan väntade ju runt hörnet, och avslutade kalaset med en hetvägg.
Lite mer historia
I en artikel från 2015 får vi veta att semlan har en lång tradition i vårt land. Sverige var katolskt när vi började äta semlebullar, men då fanns, som nämnt, ingen grädde eller mandelmassa med i bilden.
Här redogörs också för att man bara fick äta semla på fettisdagen. I en polisrapport från 1950-talet omskrivs en bagare som bakat och sålt semlor före fettisdagen.
Senare fick man äta semlor något mer ofta, men bara på tisdagar.
Finland, Skåne och Estland
Också i Finland firar man fettisdagen. Finland var ju svenskt fram till 1809. Fast där säger man fastlagsbulle. Det gör man också i Skåne. I den gamla svenska besittningen kallas den för vastlakukkel. Resten av Sverige säger dock semla.
Varför?
I en artikel frågar man hur en så enkel bakelse kan vara så populär.
– Det är ju så himla gott! En riktig god bulle, mandelmassa som inte är för rinnande och grädde på det. Vi behöver något att njuta av och det behöver inte vara så krångligt, menar Anders Lindholm på Ritz.
