I dag ska vi till Trollhättetinget för nya berättelser om vad som pågått rent kriminellt i vår stad. Vad sägs om ett skilsmässomål där mannen rest utomlands och inte hörts av på tre år, nedhuggna fruktträd och en spark i baken? Det och mer därtill står att läsa härunder. I tid befinner vi oss i oktober-december 1908.
För åverkan och skadestånd
hade snickaren AUG i Strömslund instämt fiskhandlaren AJM därstädes. Svaranden hade bott i kärandens hus i 7 år. Parterna hade städse varit goda vänner, tills för några månader sedan, då ovänskap uppstått. Till följd häraf hade käranden uppsagt svaranden till afflyttning. Innan den sistnämnde flyttade hade han huggit ned ett par af de största och vackraste fruktträden i kärandens trädgård. Nu hade, som sagdt, AUG stämt AJM med yrkande att af AJM utfå sammanlagt 100 kronor som ersättning för den förlust han genom svarandens handlingssätt lidit.
Svaranden bestred genom sitt ombud käromålet och förklarade att han för flera år sedan erhållit träden till skänks af käranden med löfte att få bortföra desamma när han en gång flyttade ifrån käranden.
Kärandens ombud bestred att hans hufvudman någonsin gifvit ett dylikt löfte.
Svaranden begärde uppskof för bevisningens förebringande. Målet uppsköts.
Vid nästa tillfälle hade förlikning ingåtts mellan käranden och svaranden. Svaranden har förbundit sig att ersätta värdet af träden.
En spark i bakändan
I ett mål mellan allmänna åklagaren och EO i Kyrkebyn angående fylleri å allmän väg hördes ett par vittnen som berättade att de närvarit vid ett polisförhör, då svaranden erkänt att han den 25 juni gifvit målsägare KJO i Kyrkebyn en spark i bakändan.
Svaranden vidhöll sitt då gjorda erkännande, men framhöll som en förmildrande omständighet att han vid misshandelstillfället hade haft ett par smärtingsskor på fötterna hvadan målsägarens bakända säkerligen icke haft något större med af sparken.
Uppskof
För utevaro
dömdes PP i Lilla Edet, åtalad för hemfridsbrott, att böta 5 kronor samt ålades vid vite af 15 kronor att inställa sig vid nästa sammanträde.
För djurplågeri
dömdes en åkare i Trollhättan att plikta 30 kronor.
För samma förseelse dömdes FK i Strömslund att böta 10 kronor. Djurplågeriet hade bestått däri att svaranden haft ett par kaniner instängda i en för trång låda, där djuren legat alldeles hopklämpda under det att det transporterats på järnväg.
Soldaten SL från Stora Mellby socken pliktade 30 kronor för att han härom dagen kört med en utmagrad och selbruten häst från Stora Mellby in till Trollhättan.
En brist i vår svenska lag
är onekligen den att en domare icke äger rätt att döma en oförbätterlig alkoholist till att intagas på förbättringsanstalt för drinkare eller ett så kallat alkoholisthem. Ordföranden vid tinget, häradshöfding Strandmark, uttalade också i måndags, då i ett mål i hvilket en åt dryckensskapslasten svårt hemfallen person stod som svarande, ett önskemål att en dylik lag stiftades.
Arbetaren FJF i Trollhättan hade den 5 oktober instämts till tinget att svara för fylleri. FJF dömdes till tre fylleriförseelser att böta 15 kronor för hvardera eller tillsammans 45 kronor.
Lik sagans Fenix
som brann upp otaliga gånger, men för hvarje gång uppstod ur askan i föryngrad gestalt, torde på goda grunder gästgifvaren STM i Lilla Edet få anses vara. Nykterhetsvännerna där på platsen må protestera och petitionera, tigga och be myndigheterna huru mycket som hälst om att få den eländiga STM-ölkrogen inom samhället afskaffad, så hjälper det dock inte. Ölkrogen existerar än i dag och dess ägare må bli dömd huru många gånger som hälst, så gör han sig dock skyldig till samma förseelser, och återkommer gång på gång lika nykter och lefnadsfrisk till tinget, för att där stå till svars för detsamma.
Nu var gästgifvaren ånyo instämd för olaga ölservering. Men denna gång hade han inte infunnit sig personligen utan var företrädd genom ombud, vice hradshöfding K Haij, som inlämnade en skrifvelse, i hvilket åtalet bestreds. Skälen härför voro desamma, som svaranden förut i sina inlagor användt, nämligen att han till föreståndare för ölkrogen antagit en person som skriftligen åtagit sig ansvaret för krogens skötsel i öfverensstämmelse med lag och förordning och så vidare. Målet uppsköts till nästa sammanträde.
Ett par veckor senare var det dags igen, denna gång var också kyparen BK svarande i målet. Flera vittnen voro inkallade och medgåfvo att de å gästgifvaregården erhållit öl med mat, men de vittnen som voro boende å Lilla Edet hade antingen varit i sällskap med främlingar, själfva varit på resande fot eller uppgifvit att de icke där varit bosatta.
Vid ett tillfälle hade öl serverats under gudstjänsttid. Det handlade om en gudstjänst i Fuxerna kyrka och BK menade att han blivit upplyst om att gudstjänsten var slut. Uppskof begärdes av svaranden.
Skilsmässomål
AM har inlagt ansökan om skilsmässa från sin man, som i augusti 1903 afrest till Amerika och sedan 1905 ej afhörts. Två af AM inkallade vittnen upplyste om att förhållandet makarne emellan varit godt, men att mannen afrest till Amerika ”för att tjäna pängar”. De två första åren hade bref ankommit från honom, men sedan successivt upphört.
